Kurser

Kom till skrivretreat i Lillarmsjö 26 ~28 juli 2019!

Oavsett om du ännu inte börjat, men har funderingar på att göra det, eller om du vill plocka fram något du redan har påbörjat, är du välkommen till lugn miljö nära skog och sjö. Du kan promenera eller ta ett dopp i sjön. Här kan du möta andra och du kan helt kravlöst lägga tid på egen text och egna idéer.  

Du väljer vad du vill skriva – spänning, självbiografiskt, sagor, romaner. 

Upplägg för dagarna

Tider: 09.00 – 17.00 – lunch mellan klockan 12.00 och 13.00.

Fredag, ankomstdag börjar vi med lunch och söndag, avresedag avslutar vi med fika och avrundning.

Lördag- och söndagmorgon kl 08.30 erbjuds energimedicinska övningar enligt Donna Eden för dem som önskar. Kroppens egen energi är det naturliga sättet att läka och optimera hälsa och välbefinnande. Lär dig en enkel och effektiv rutin som bara tar fem minuter att göra. Du kommer snabbt att känna dig piggare!

Arbetsdagen startar klockan 09.30 med skrivande och teori. För den som vill, ta med eget  material och skriv i egen takt. Inga förkunskaper behövs.

En punkt som verkligen ger dig ett inspirationslyft är heta stolen. Du får ställa en eller ett par frågor som har med skrivandet att göra och får hjälp och idéer från kursledarna och de andra deltagarna i gruppen. Efter att du ställt din fråga sitter du snällt och lyssnar på alla svar och förslag. Du får med ett stort papper med alla förslag som du kan arbeta vidare med.  Varje kursdeltagare får dessutom ett coaching-tillfälle med varje kursledare.

Vi går igenom: Hur börjar man? Syftet? Varför vill du skriva? Temat? Vem vill du skriva för? Vilka personer ska finnas med i din berättelse? Har du handskats med något svårt? Måste jag skriva allt?  Minns jag rätt? Hur ärlig kan jag vara? Ditt yrkesliv? En relation? Hur du strukturerar din berättelse.  Skrivkramp?

Vi kommer att dela upp gruppen i vissa moment om det visar sig att det blir många som till exempel vill skriva om sina memoarer och andra som vill skriva om annat. Gemensamma diskutionsmöten kommer vi dock att ha.

Eftermiddagarna användas till eget skrivande eller att man i smågrupper fördjupar sig i speciella frågor som tagits upp under förmiddagen. Egen tid till såväl reflektion som skogspromenader och skrivande kommer att finnas. Samling för genomgång av dagen, läsning av det man skrivit, återkoppling.

 

 

Fakta
Plats:
Kursen äger rum i Byastugan i Lillarmsjö, Bjurholm (sex mil väster om Umeå efter 92:an).  Resan till Lillarmsjö står deltagarna för själva för.

Datum: 26, 27 och 28 juli 2019. Sista anmälningsdag 1 juli 2018.
Kursavgift: 3 750 kronor. Priset inkluderar kursavgift, kursmaterial och boende samt moms på 25 %.
Wi-Fi finns att tillgå.

Anmälningsavgift: 700 kr, ingår i kursavgiften. Vid avbokning efter den 15 juli återbetalas inte anmälningsavgiften.
Swisha på 070-221 07 30 eller sätt in på Swedbank 8480-6 993 313 226-9. Märk betalningen med ”Skriva-juli”.

Boende: Enkelt boende för dem som önskar. I Louises friggebod finns två sängplatser, i byastugan finns plats för fyra – sex bäddar, tre sängplatser finns i stora huset. Tag med sänglinne och handdukar. Gott om plats finns för husvagn eller husbil.

Måltider: Frukost, lunch och middag och fm- och em-fika finns att köpa (kontant) på plats. Anita och Louise står för inköp av maten och vi hjälps åt med matlagningsbestyren. Säg till om du är vegetarian eller om du har särskilda önskemål.

Vi är två kursledare. Anita Rudolfsson är leg psykolog, specialist i neuropsykologi. Kan allt om hur hjärnan fungerar, minnena och kreativiteteten. Har företaget N P Psykologkonsult.

Louise Bonta, diplomerad lektör och manusutvecklare, författare till fackböcker och deckare, språkkonsult och tidigare lärare i kommunikation på universitetet i Linköping.  Har företaget Kommunikationsnyckeln.

Vi har lång erfarenhet av att kombinera dessa två kompetenser i skrivkurser.

Välkomna!

 

 

 

 

                     o o o o o o o

Storytelling och retorik i dina presentationer

*******************

Den viktiga bokstaven K som i Karaktärer

 

Vilka personer ska befolka ditt manus?

Att skriva romankaraktärer som går hem hos läsarna är nog det allra svåraste för oss författare. Om man frågar en läsare vad som gör en bok bra får man oftast svaret att det handlar om personerna i boken. Då måste det för oss författare vara vårt absolut viktigaste mål att skriva så att läsarna blir känslomässigt engagerade. Och det redan i början. Om läsaren inte tycker att dina karaktärer är intressanta, varför skulle de då stanna kvar och läsa om samma tråkiga karaktärer i ytterligare 300 sidor? Så redan på de första sidorna måste du försöka skapa karaktärer som fastnar i huvudet på läsarna, du måste ge läsarna ett skäl till att bry sig om karaktärerna.

Ja, vilka rollfigurer ska då vara med? Huvudpersonerna är självklart viktigast, läsarna ska gärna komma under skinnet på dem. Måste läsarna tycka om huvudpersonerna? En bra fråga, nja … men läsarna måste i alla fall känna förståelse och medlidande med dem när de möter motgångar, känna glädje när det går bra för dem och dela deras lycka. Läsarna vill veta vad som kommer att hända, om karaktärerna hinner fram i tid och om de klarar sig, om de kan hitta varandra igen, om de inser sina misstag och kan leva vidare. Men för att det ska fungera måste åtminstone huvudkaraktärerna kännas trovärdiga och uppfattas som levande riktiga människor av kött och blod.

I början när man bygger sin roman är det tyvärr lätt att fokusera skapandet på en enda karaktär, protagonisten, och glömma bort de andra. För att höja dramatiken i romanen gäller det att skapa karaktärer som kompletterar varandra. De mest avgörande faktorerna för dramatiken är de relationer som existerar mellan karaktärerna och de känslor de väcker, inte karaktärerna i sig. Romanen skulle bli tråkig och inte det minsta spännande om det inte funnes ett nätverk med andra karaktärer som påverkar, intrigerar och blandar sig i.

Man får inte slarva med karaktärstecknandet åtminstone hos huvudkaraktärerna. Fascinerande rollfigurer uppstår inte av sig själva. Det gäller att förbereda sig omsorgsfullt.

Förmodligen har du en klar bild av vad din protagonist är för en figur – ålder, utseende, utbildning, barn, jobb, intressen och så vidare.

Vi tar det lite djupare. Vi börjar med karaktärernas bakgrundshistoria.

Bakgrundshistoria (back story)

En persons bakgrund kan ju vara så fascinerande, spännande och hemlig. Man kanske skulle säga förhistoria, det vill säga det som en karaktär har varit med om innan hon/han hamnar i din bok. Där kan man börja fundera. I karaktären finns inte bara fysiologiska egenskaper som ålder, kön, utseende, familjeliv och vad hon/han arbetar med. Här ingår också psykologiska och sociologiska egenskaper. Och allt hänger samman eftersom personlighetsdrag präglas av dels omgivningen, dels av den kultur karaktären lever i. Ett barn får sina referenspunkter utifrån den omgivning hon/han vuxit upp i. Allt som kommer ut ur din karaktärs hjärna har stoppats in på något sätt i någon form.  Ställ en bonde från Sverige och en från Ryssland bredvid varandra så skulle de kunna uppvisa många likheter i form av hårt arbete, oro för dåliga skördar och sjukdom hos sina djur; ställ en person som vuxit upp i slummen i Brasilien bredvid en person som vuxit upp i en aristokratisk herrgård i England så kan man på goda grunder utgå från att de alla har olika sätt att förhålla sig till världen. Deras värderingar kommer att skilja sig åt när det kommer till vad som är gott och ont, vad som kan tolereras och ska bestraffas, vad man är stolt över och vad man avskyr. Men man behöver inte gå till andra sidan jordklotet – detta kan hända på arbetsplatsen eller i den närmaste omgivningen, till och med i familjen.

Sigmund Freud har en bild av ”det mentala isberget” som tydligt visar hur olika vi människor är. Det som syns ovanför ytan är det som vi ser först. Vi tar in en person med hjälp av våra sinnen – vi ser, hör, luktar, känner igen kläder och ålder. Vi kanske tycker om det vi ser, förmodligen för att vi känner igen oss i den andre och känner oss trygga i det … eller inte … vi kanske går över gatan för att vi inte vill stöta ihop med den där bohemen eftersom hon/han påminner oss om något vi inte tycker om eller är rädda för.

Vad som ryms under ytan är det som inte syns, andra ser det inte, vi kanske inte ens är medvetna om vad det kan vara, men likafullt påverkar det oss i samröret med andra människor.

Det är vår uppfostran, vår kultur, våra livslögner, våra hemligheter, rädslor, knepiga och skamliga drömmar, våra sexuella begär, onda och elaka tankar. De ligger där och pyr och så … i ett möte med någon blixtrar det till och ut kommer en elak replik, en knytnäve, en spottloska, eller en kanske en eldig kyss, en passion uppstår…

Vad då livslögn? Vad är det?

Det är vad som stoppats in i vårt inre redan när vi var små. Det handlar om vad vi tror och inte tror på, vad som är sant och inte sant, bra och dåligt, fult och vackert. Detta styr vår uppfattning om livet, hur det ska levas, alla måsten och alla du bör och alla du får och får inte och så vidare. Ett rättesnöre, det är tryggt att vara i den boxen.

Tänk efter: Vad finns under ytan hos dina karaktärer? Vad har de blivit matade med? Vad har de varit med om? Har något gått i arv? Från generation till generation? Vad kan det vara för pinsamheter, orättvisor som distanserar dina karaktärer och vad kan det vara som förenar dem? Hur flätas deras respektive bakgrundshistorier ihop? Hur skiljer de sig åt?

Tänk på Romeo och Julia. De kände inte till sina respektive historier innan de möttes, men deras familjer gjorde det. Det var en släktfejd som låg bakom svårigheterna för det unga förälskade paret. Det är ett bra exempel på hur back story kan gå i arv, kanske till och med i generationer, hur historier flätas ihop och indirekt och även direkt påverkar händelseförloppet mellan karaktärer.

Tips: Ponera att din protagonist har svårt att lita på andra när det gäller kärleksrelationer därför att hon/han har tidigare haft förhållanden och blivit väldigt sårad av någon anledning. För att bygga en stark och trovärdig historia, plocka fram händelser ur protagonistens back story och bygg in dem i hennes/hans möten, visa hur hon/han beter sig. Vänta inte till slutet. På så sätt får läsaren inblick i protagonistens hemligheter, får något att undra över och det blir lättare för läsaren att knyta an till henne/honom och förstå.

De flesta av oss tycker om våra protagonister och vill att det ska gå bra för dem. Protagonisten är också den rollfigur som får mest plats i romanen. Men glöm inte bort antagonisten, skurken! Vi får oftast lära känna antagonisten genom protagonistens ögon, beroende på berättarröst. (Protagonisten behöver inte vara en person, det kan vara protagonistiska krafter som dyker upp, saker som går sönder till exempel.) Det finns alltså inte så mycket tid att få fram antagonistens back story, men likafullt har antagonisten en viktig uppgift, nämligen att sätta krokben för protagonisten för att skapa dramatik och hjälpa henne/honom på traven och möta sina demoner i boken och utvecklas. Nota bene: antagonisten utvecklas också i sitt samröre med protagonisten. Antagonisten kommer också till insikt om något, det är en växelverkan.

Här får du tips på frågor att ställa till din antagonist: (Protagonist också så klart)

Vilka är din antagonists tre negativa drag?

Vilket eller vilka är din antagonists positiva drag?

Vad är det viktigaste för din antagonist och som hon/han kan gå genom eld och vatten för? Finns det en händelse bakom detta? När hände det? Vad finns i antagonistens garderob?

Kommer dina läsare att tycka om/inte tycka om din antagonist? Är din antagonist likadan genom hela boken? Sker någon förändring?

Vad har din antagonist för värderingar och på vilket sätt skiljer sig dessa från din protagonists värderingar?

Vad vill antagonisten egentligen och varför vill hon/han det? Är motivet kopplat till protagonisten på något sätt?

Vad tycker din protagonist om det? Försöker hon/han stoppa antagonisten?

De flesta människor är rädda för något. Fysisk rädsla, man kan skada sig till exempel. Psykologisk rädsla för det man inte kan se. Kan du låta din protagonist känna rädsla på något sätt? Planteringar, insinuationer.

Det stora mötet, klimax, finns det en tidpunkt när protagonisten upptäcker antagonistens motiv? Vad är det som gör att protagonisten inser vad som sker? Vad händer? Konsekvenser? Vad händer med protagonisten? Vad händer med antagonisten när hon/han inser att loppet är kört? Behöver naturligtvis inte bara vara negativt.

Alla karaktärer borde ha drag som, när de träffas och konfronteras med varandra, till exempel när de ska fatta ett viktigt beslut, får dem att reagera och visa sina själsliga sår. Läsarna kommer att sitta med andan i halsen och bara vilja läsa mer och komma ihåg karaktärerna för lång tid framåt.

Tips: Titta runt på dina vänner. Vad för de in i ditt liv? Trygghet, säkerhet, tröst? Något som inte andra gör. Kanske en av dina vänner alltid stöttar och stärker dig och ger dig ny energi?  En annan tar energi från dig. Varför har de blivit dina vänner? Varför bondar ni? Likadana politiska åsikter? Samma utbildningsbakgrund? Kulturell bakgrund?

Någon blev inte din vän direkt, det tog ett tag, en ”under dog”, men du såg en dold sida som du uppskattar men ingen annan såg.

Inte dumt att tänka efter vilka personer man har i sin närhet och vilka man definitivt inte vill ha i sin närhet.

Kommentarer inaktiverade.