Jag hittade några gamla blogginlägg från 2012. Ett av dem gillar jag jätteskarpt och det måste jag bara dela med der. En favorit. Jag såg en film på tv om Shirley Valentine. Hon som fann sig själv och livsglädjen på Mykonos. Nu kanske det inte är så svårt att hitta livsglädje just på Mykonos. Jag har själv varit där och vet hur vackert där är: maten, stränderna och havet, stämningen. Hur lätt är det inte att glömma regn, snö och drivis hemma i Sverige för några veckor?
Vad är det då som gör att just Shirley Valentine är en av mina favoritfilmer? Shirley Valentine, denna medelålders kvinna och hemmafru i England som hunsas av sin man och dotter, börjar tala med väggen när hon skalar potatis och gör chips och steker ägg till sin man på tisdagar, steker biff åt honom på torsdagar. Hennes väninna vinner en resa för två till Grekland och bjuder Shirley att följa med. Hennes man är emot det, men hon bestämmer sig, lämnar en lapp på dörren: Gone to Greece, will be back in two weeks.
Hon har en dröm och det är att få sitta på stranden, njuta av ett glas vin och se solen gå ner i havet. När de kommit fram till Mykonos gör hon det. Men hon gör så mycket mer. Hon börjar se sig själv och världen på ett nytt sätt och ställer sig frågorna: Om man har ett enda liv, ska man då inte göra något av det? Vart tog livsglädjen och Shirley Valentine vägen egentligen? Vad hände? Och när? Vad är det som betyder något för mig, Shirley Valentine?
Hon jämför hur hon var förr med hur hon är nu och känner att hon måste göra något. Så istället för att åka hem med de andra resenärerna beslutar hon sig för att stanna kvar på ön.
Ja, vad är livsglädje? För dig? För mig? Det kan få vara att man är frisk, att mina nära och kära har det bra, att få skapa något, att få ha roligt, att få … att våga ta ett steg längre än vad andra och en själv tror att man kan – att tro på sig själv. Livsglädje är något helt i olika åldrar. Det vi har gratis när vi är unga får vi arbeta mer med längre fram i livet. Vår livstrappa ger oss olika livsglädje i olika faser.
”När jag var ung var det bara hästar och kvinnor, därefter bilar och fruntimmer. Nu är jag glad över en bra och regelbunden avföring”, som han sa den gamle översten.
Livsglädje i relationer är också en fråga om mod, om risktagande. Livsglädjen handlar ofta om vad jag tidigare upplevt. Jag kan ha blivit övergiven eller mist någon kär vilket för med sig att jag är rädd för att mista igen. Jag vill inte misslyckas igen, jag vill ha trygghet, jag vill inte utsätta mig för spott och spe. Jag vill inte uppleva detta igen och därför ser jag till att inte på nytt skaffa mig en nära relation eller börja på ytterligare ett projekt, eller…
Shirley Valentine vågade ifrågasätta sitt sätt att leva och sina värderingar. Och som hon sa i slutet. ”I fell in love with me. I fell in love with life”.
